Mys (tidsinställt)

Alltså ibland är det riktigt mysigt med sjuka barn. Inte att dom har ont, men tycker inte ni att dom blir sådär extra lugna(?!;) och mysiga?

Kevin vaknade ju lördag natt och var vaken nån timme mitt-i-natta. I början var han tvärsöver och jag fick inte stryka han på armen eller prata med honom. Men rätt som det var slog det om för han och han kröp upp i min famn och riktigt gosa in sig mot mig. Jag mööös. Det är känslor som inte går att beskriva när man inte vet vad man ska ta sig till all kärlek till barnen.

Sen finns det känslorna på morgon när man önskade att man kunde köpa mer tålamod. För barnens fel är det inte att mamman i huset blir stressad av att vi alltid är ute i sista minut. Jag projicerar ut detta på barnen. Skärpning.

Detta måste vi komma i synk med igen. Jag ska välja bort stressen på morron!
(ja alltid förstås) punkt! :)