Bakslag

Vi besikta huset i måndags. Gick inte som vi trott och hoppas på. Tyvärr hittade dom svamp i matkällarn.

I början kändes allt väldigt surt, köparna blev osäkra och det förstår jag. Men nu känns allt bättre igen.
Det var inte så mkt vad vi kan se. Och nu har vi skickat en provbit till nåt labb söderut som ska kolla vilken sorts svamp det är.
Hoppas inte att det är hussvampen. Är tydligen den jobbigaste och bökigaste typen av svamp som kan vara fara för hälsan. Men enligt vårt Google-öga så ser det inte ut som den.
Tomas pappa aka "kan allt" sa att det var lugna puckar. Inga problem att få bort det. Så det känns bra!

Men det är bara vänta på provsvaren!
Tur jag har händiga och kunniga män runtom! Hä orn sä!

Vår söta bastu:

Pinsamt

Jag och grabbarna har gjort stan idag. Köpt examenskläder åt dom (ifall jag inte skulle hitta nå i new york, vilket jag såklart inte ens tror) men ville säkerhetsställa att vi har färdiga outfits så det är färdigt.
Och även fotbollsskor och benskydd till Wille då han börjar fotboll på söndag. I Storfors faktiskt. Så hinner han lära känna lite fler barn där innan hösten:)

Mamma dök upp på stan och sen även Anna och Vera. God lunch innan vi begav hos hem för att sen skjutsa Wille på fritidsfest.
Carina och Clara dök upp då Carina hade lite klänning-panik inför ett bröllop dom ska på i helgen.
Den kvinnan är grym på många vis! På ett positivt sätt såklart!
Men nu menar jag att hon fött barn för nästan 6 månader sedan och det syns inte. Grymt jobbat tjejen!

Begav oss sedan till Ann & Co. Och därefter förbi ett hus vi fått tips om ska bli till salu.

Ni märker att jag varit ledig idag va?

Nu till det pinsamma.
Jag och pojkarna är på väg till bilen i stan för att åka hem.
Jag går i andra tankar och snappar tillslut upp, sådär i bakgrunden, att Kevin säger nåt man inte borde säga. Han skrattar och pekar på en, ptja vad ska vi tro, 8-10-månaders? baby i en sittvagn. (ingen aning om åldern stämmer, hann knappt se barnet själv)

Och det han säger är: "titta! En tjockis." Och ett svamligt skratt efteråt.
Vilket jag inser att han upprepat ett fåtal gånger innan jag hörde honom...

Oh lord! Trodde inte mina öron!
Jag klämmer åt handen hans som jag håller i, stannar honom och förklarar att så säger man inte, osv.
Han märkte att Det blev fel och jag hoppas inte mamman hörde nåt.
Och barnet (som förövrigt inte ens var tjock, men rund om kinderna som typ alla barn är i den åldern) var så pass liten att han inte förstår det, tack o lov...

Summer lovin

Vilken helg! Sommarn är här, eller iaf. än så länge. Jag har fotat och photoshopat. Barnen har lekt och lekt. Och Tomas har byggt och byggt.

Fredag var vi bjudna till familjen Svensson på tacos. Var allt för längesedan vi sågs. Passade på att pröva fota och testa mig fram. Det tar sig.  Tror jag. Det jobbiga är att jag börjar bli nyfiken på bättre kamera-grejer. Å sånt är inte gratis tyvärr.

Wille studsar så han nästan tappar brallorna.

Lördag hade Tomas lovat bort sig till syster sin och fortsätta hjälpa till att bygga på deras hus.
Själv skjutsade jag Wille till Max.
Slöt upp hos A med fam. Fick oss lunch där.
Bestämde dejt med Jessica och alla barnen på lekparken-havsbadet.
Vilket resulterade till 6 svettiga men nöjda barn och 2 brända och nöjda mammor.
Wille och Max hade fortfarande inte fått nog av varann, så då var det äntligen dags för den efterläntade "sleep over".
Hem och packa en liten väska för Wille, och skjutsa dit honom. Allt gick perfekt. Så nästa gång ska M få sova över hos W.

Mamma och Vera dök upp. Och då min karl hade gått från snickare till fiskare så bjöd jag och Kevin mamma och Vera på middag.
Och han är nu gullig mot lill-kusinen sin. Tror han vill ha en lillasyster;)
                                        

 Här hjälper Kevin Vera på med skorna.

Lill-snyggingen med Kevins kepa.

Storsnyggingen med flinet

Tanken var att åka ner till Vettan i Umeå i helgen. Men jag kände först att jag ville spendera tid med barnen då det inte är allt för länge till New York.
Då kom Cicci på att hon skulle åka ner lördag e.m. till söndag. Jag velade och velade. Och velade lite till. Wepp-om så skulle Wille sova borta och Tomas tyckte jag kunde köpa en kajak som var till salu i Umeå.
Ja! Okej, jag åker tänkte jag. Ringer till Cicci och möts av en klen, sjuk röst. Jaha! Då jag väl bestände mig att följa med henne ner så har hon gått och blivit sjuk från en dag till en annan. Ordentligt också. Hmpf.
Nää, då kände jag att jag inte ides åka utan henne. Så det får bli en annan helg.

Gung-eli-gung

Hur som haver så kom karln hem. Och senare fick vi grann-sällskap också. Jag tog mig t.o.m. två glas vin (de andra hann få i sig både öl och wirre) till Eurovision. Och hejja Loreen som tog hem allt med bravur! Kanske måste åka och se det nästa år. Vet då (minst) en som inte skulle banga;)

Idag har vi hållt oss i Storfors i princip hela dagen igen. En promenad med barn och hund ner till båthamnen. Och då slog det mig, att på bara några månader så kommer vi själva har promenad-avstånd dit! Nice :)

Hem och städa det sista innan morgondagen. För då är det dags för besiktning på huset vårat! Alltså vårt nuvarande. Det lär inte vara några problem, men är ju alltid spännande. Så håll tummarna!

Time for bed!

78 år emellan

Kevin ute och gungar med gammel-farmor. Åldern har ingen betydelse va? Så fina!

Var på fotokurs igår. Denna gång tog vi med våra kameror, och oj vad jag lärde mig. Måste bara hålla igång det så jag inte glömmer av inställningarna m.m.
Testade fota grabbarna idag på studsmattan. Inte det lättaste. Ska lägga in bilderna och kolla om nån ens blev bra.
Tjing!

OBS. Denna bild är tagen med Tomas mobil.

Oh la la

Sååja. Frukosten på morgonmötet imorse. En salig blandning av gotta från röda lyktan - gallerian. Det här kan lätt bli en vana på mötena;)

Freedom

Jag har gjort slut med mina lösögonfransar! Jepp. Måste ha varit dom som irriterat mig varje dag sen start. Och jag känner mig fri. Oj så skönt att kunna gnugga ögonen utan att det börjar svida. Jag hade nog för känsliga ögon trots allt. Au naturelle igen! Iaf. till imorn då jag ska se om det ens går att måla dem med mascara. Dom är gooode korta. Så nu vill jag bara att mina egna, fina fransar ska växa ut igen.
Så familj, vänner, arbetskamrater och kunder, bli inte rädda när ni ser mig. Det är samma person, men med ett problem mindre.

Vårfest

Har varit på vårfest på Kevins dagis ikväll. Sång, fika och tipsrunda.
Det där med fika hade jag missat. Eller jag fick för mig att dom skulle bjuda på fika. Men så var inte fallet.
Trots att jag läst deras fina lapp på insidan av förskoledörren. (till mitt försvar var det längesen Jag läste lappen då Kevin knappt varit på dagis på senaste)
Och jag som t.o.m hade nybakat hemma! Och det händer ju inte allt för ofta.
Bara bita i det sura äpplet och känna mig som en dålig mor.
Tur jag har en slarvig man som hade glömt nå festisar i bilen (ni kan ju tänka er hur kalla och goda dom var) och en snäll bekant som bjöd barnen på fika.
Det tackar vi för!
Nu ska den här disträa mamman gå i duschen. Om jag nu inte hinner glömma det också...

Kvällsbad

Barbro tog ett kvällsbad under promenaden.

Spännande

I fredagskväll kom bästa Eva hit. Hon har flyttat hem igen och jag tycker det är underbart!:)
Vi hann surra, promenera med Barbro, surra, se komedin american pie-reunion och surra.

Lördag blev det mer surr. Linnea tog ett bra initiativ till att starta upp tjejmiddagar igen. Vi kör parvis och jag och Carina började. En gång per månad. 9 brudar.

Vi lagade:
Förrätt: bröd med (kan inte stava till osten;) honung och tomat.

Varmrätt: lax inlindad i folie med en massa rotfrukter och matlagningsvin. Skötte sig själv enkelt i ugnen.

Efterrätt: jappmousse med grädde och hallon.

Lite spel, en massa intressanta samtalsämnen och grymt trevligt folk förgyllde den kvällen. Längtar redan till nästa gång. Så många kloka tjejer och ord.

Idag ska jag dra med mig grabbarna på hundutställningen i sjulnäs. Mamma ska ställa. Själv ställer jag inte Barbro längre. Men kan sakna spänningen då vi skulle in i ringen och få bedömningen. Men hon trivs bättre utanför ringen.

Imorgon blir spännande för främst Wille! Han och jag ska hälsa på hans blivande klass i bergsviken. Jag tror och hoppas allt känns bra på plats.

Nu! Iväg och spana in snygga hundar!

Bild lånad av Carina.

Headern...igen...

Det där kommer inte vara min nya header, bara för ett tag. Blev så tråkigt med endast text. Punkt.

Old pics on me and my man!

Letade igenom bilder till en ny header. Hittade lite roliga, gamla bilder samlat på mig och Tomas.
Enjoy!

(Klicka på bilderna för större format.)

Syskonfest hos Tomme & Kicki

Halloween fest Pålberget

Fotbolls VM Kvarnbäcken

Lägenheten på Djupviken

Island - Vulkanutbrottet (Eyjafjallajökull)

Egypten - Fyrhjulingssafari

Island

Torrbergstjärn

Käcktjärnsfest

Fisketripp

Adolfström?

Cypern/Turkiet?

Kairo

Havsbadet - kappafest

Statt

Halloweenfesten igen

Linneá & Davids bröllop

Det är så jag småler... :)

O´boy vilket vackert väder!

Äsch. Att det ska ta så lång tid att bli nöjd och färdig med en ny header. Det får vara en text så länge.

Jag, pojkarna och Barbro gick ner till bäcken så Barbro fick svalka sig. Riktigt skönt idag! Tyvärr verkar det ska regna imorn då jag är ledig.

Här kommer bild på grabbarna och en på mitt nyfärgade hår. Oj så tråkig uppdatering. Kommer en bildbomb på gamla bilder på mig och Tomas sen. Tjing!

(Klicka för större bilder)

Ooops. Kevins lilla olycka syntes extra mkt. när han hoppade...

Ska man vara fin får man lida pin!?

Alltså nåt är på tok med mina ögon. Så fort jag varit ute en stund så börjar det svida och rinna i ögonen.

Jag har mina aningar.
Antingen:

1. Limmet från fransarna tål jag inte. Om det då blåser i ögonen så "ångan" från limmet gör att det svider?

2. Jag har tappat så mkt av mina egna fransar så dem skyddar inte nog mkt för vinden?

3. Eller så har jag gått och blivit pollen-allergisk!? Vilket jag aldrig i mitt liv varit tidigare! Så det godtar jag icket!

Men det är skitjobbigt. Bara att gå från gallerian till parkeringen så svider och rinner ögonen och jag ser ut som att man gnuggat en gul lök i ögonen. Typ. Lite kryddat. Men bara lite.

Angående fransarna så är det grymt skönt att bara kliva upp och inte behöva måla dom. Men jag har pillat och saknar att kunna gnugga ögonen riktigt ordentligt så man ser små prickar flyga omkring.
Så är det när jag har lösnaglar (gelé) också. Älskar det för det är grymt snyggt! Men jag kan ju för tusan inte ens torka mig i arslet ordentligt. Så det är skönt att ta bort dem också.
Men vad säger man, ska man vara fin får man lida pin?

Har för övrigt varit hos fina Kristina idag och fixat håret igen. Denna gång en jämn fin brun färg i hela håret förutom topparna som fick sig en ljusare nyans.
Nice!

Nu händer det grejer

Helgen började med vinkväll hos Kristina med härliga brudar. Tiden rann iväg av en massa surr. Trevligt! Det gör vi om.

Lördag hoppade Tomas ut för att jobba extra. Men på mig och grabbarna gick det ingen nöd. Först kom Pappa, Eva & Edith förbi. Och en drös med pysselgrejer hade dom med sig. Så nu har det pysslats i dagarna 2. Tusen tack! Sen dök en kompis åt Wille upp och därefter kom Kerstin, Ann, S & T.

Kvällen spenderades hela familjen med "Den försvunna diamanten" (bland det bästa sällskapsspelet! Och jag vann!;) och "Pictionary Junior".

Grabbarna fick själva rita och gissa på varandras alster. Riktigt duktiga är dom! Nu är det ju inte så svåra ord, men jag tycker det är grymt kul och se hur dom tänker och hur dom ritar de olika orden.

Sen fastnade jag i Adobe Illustrator. Så jag jobbar på en ny header till bloggen. Men blir frustrerad då jag egentligen inte kan programmet! Skitjobbigt då man inte förstår vad eller hur man ska göra. Så om någon är väldigt haj på Adobe Illustrator därute, hojta så tar jag gärna en kurs eller sju!

Idag har vi jobbat på huset. Ja, jag har ju en grymt duktig karl som vill att det ska vara så fint som möjligt då blivande köparna tar över. Själv tycker jag bara att vi ska göra det största projekten, så som brotaket som rasade in. Så nu är den så gott som färdig. Ett varv till med det där helvetes-målande. Nope, gillar inte att måla. Inte hus och sånt iaf. Men fint blir det.

Jag ska och är väldigt glad över att jag har en duktig karl, men ibland måste jag nästan tvinga honom att ta en paus. Lyx-problem va?

Men som sagt, nu händer det grejer på vår hus-front! Imorn blir det (läs Tomas) dags att prata med banken om lite funderingar. Vi har funderat och diskuterat och räknat på ett hus som vi kikat på 2 ggr. Men som vi i sånna fall kommer att bygga om en hel del. Och då menar jag typ allt inomhus + bro/altan. Det vi inte behöver göra denna gång är att bygga ut då det är nog stort. Phew!

Så mest troligt blir det att börja om från början, igen. Kolla kök, toa, walk in closet(!!!:)) tapeter, golv osv.

Känns både skrämmande och roligt.

Har även hunnit köra en egen "agilityträning" idag med Barbro. Och kul tyckte hon det var, eller gott eftersom jag hade både kött och bacon som belöning;)

Pojkarna tog fram en sådan blå tunnel i tyg som var perfekt att träna henne att gå/krypa igenom. Sen använde jag våra vinbärsbuskar som "zick-zack pinnar".  Vår inbyggda brunn fick agera "bord" som hon skulle hoppa upp på och tunneln blev även den ett hinder. Oj, vad jag kan sakna tiden då vi var några stycken som for och träna lydnad i ridhuset på grans. Nu blir det bara lite (väldigt lite) sådan träning hemma/på promenader. Men tanten kan minsann! Och alert var hon idag. Det är kul!

Hennes pappa är en finsk Bullmastiff som vägde kring 86 kg om jag inte minns helt fel. Och han har jag sett film då han körde just agility.

Grabbarna har idag gjort "salladen" helt själva till middagen. Det blev en salig blandning vill jag lova, men självklart var ju jag och Tomas tvugna att prov-smaka. Och de lilla jag smaka var helt ok. Med tanke på att Kevins såg mer ut som en soppa med diverse grejer och Willes nån sorts blandning med frukt sallad.



Imorn efter jobbet åker jag direkt till fina Maria. Det bjuds på middag och sen blir det planering, surr, planering inför New York resan! Wiihoo!

Orka ni läsa ända hit? Congratulations! Ni vinner en heldag med mig! ;)

New York!

Here I come!! Nu är det bokat! Jag åker till new york i juni med Maria och linda! Kommer bli superkul!:) tack Maria för all hjälp med bokningarna!:))
Wohoo!
Och självklart tusen tusen tack älskling som gav mig i tidig 30-års present!!:) puss!

MQ

Kika in på MQ´s nya hemsida. Riktigt fräsch!

Full rulle

Jag längtar redan till att nästa vecka är över. Inte för att det är något tråkigt, tvärtom. Det är alldeles för mkt. som händer. Så det blir skönt när det lugnat sig igen.

Måndag: Jobb till 18. Hem och gosa med familjen och packa.
Tisdag: Jobb till 15. Flyga ner till Sthlm. Möta upp underbara kollegor med god middag.
Onsdag: Möte med jobbet. Åka hem och landa hemma i sängen typ? 23.00?
Torsdag: Jobb till 16. Kanske fotokurs 16-19. Kl.19 är det mingelkväll på gallerian då "Nya lyktan" bjuder oss på gott och blandat med info. om blivande meny.
Fredag: Jobb och sen vinkväll hos Kristina om inget ändras(?)
Lördag & söndag: Ledig! Då blir det nå med hela familjen.

Har by the way beslutsångest. Maria frågade om jag ska följa till New York nu i Juni. Jippie vad kul det skulle vara! Berättade detta för min älskade man som säger att han kan ge mig det i tidig 30-års present. Dubbelt-Jippie!
Vadan denna beslutsångest då? Jo, det var inte den bästa tiden att åka från jobbet. Just då är det väldigt mkt. faktiskt. Men om allt känns bra efter ett tel.samtal imorn så kommer jag boka! Yiihoo!

Idag har Wille varit på kalas så då begav jag och Kevin oss till Luleå på en liten egen shopping-tur. Har sagt det förr och säger det igen. Det är stor skillnad att dela på bröderna ibland. Dem blir lugnare och kan inte busa upp den andre. Man kan prata lättare med dom på ett "mer vuxet" sätt. Himla mysigt.

Kevin berättade idag att han skulle gifta sig med en tjej och få ungar med henne. Sen skulle dom bo i ett tegelhus med en pool på insidan. Haha. Gullunge! Tjejen han skulle gifta sig med är en av granntjejerna. Undra om hon vet om hans plan? ;)

Sen följde Wille med Cia på skid-årsmöte så då passa resten av familjen på att åka till fam. Lindberg och försöka planera in vår vanliga Lycksele tripp. Men det är tydligen svårt att få ihop så alla kan!? Hur svårt ska det vara? Eller vi hade fixat klart allt, tills min käre man kommer och säger att han har hemvärnsövningar i Boden just den helgen! Av alla helger. Hmpf! Så nu måste vi styra upp det här igen... Eller HAN måste styra upp det här..

Igår bjöd vi Ronny, Anna, Vera & Stefan på enklare mat. Såg hockey och tog det lugnt.

Nu borde jag hoppa i säng. Har endel att göra på jobbet imorn!

Go Natt!

Psst...

Oj, glömde en liten grej i förra inlägget (hur nu det går till?) Att vi har en köpare på huset om allt går vägen med besiktningen... Då var det bara att hitta ett nytt hem!

"Så dumt!"

Jag läser en bok. Jo, faktiskt, Carola läser en bok. Mia Törnbloms självbiografi "Så dumt!". Och jag är fast.
I 10 år var hon missbrukare och hon berättar i detalj hur en dag kunde se ut som heroin-missbrukare. Hur hon hamnar i fängelse och vidare till ett behandlingshem. Där är jag nu och ikväll ska jag fortsätta läsa till jag somnar.

Jag är grymt fascinerad över de som klarar bli rena. Jag har själv varit tillsammans med en av Piteås (nu f.d?) knarkare. Det var många år sedan och det varade bara i 9 dagar. Så jag räknar det egentligen inte. Jag tyckte väl mest synd om honom, för han hade inte haft det lätt.

Helst skulle jag bara vilja svinga med ett trollspö och rädda alla som har det svårt. Men till att börja med så måste dom ha viljan själv att förändras.

Tänker ibland på då en av Piteås stora alkoholister Tamara dog. Skönt tycker kanske några. Synd om de närstående tycker jag. För det finns alltid någon närstående som sörjer. Sen försvarar jag inte de som skadar andra. (Om hon nu gjorde det? Ingen aning) Men i grunden är det även synd om personen som gör illa någon annan för den personen mår inte bra innerst inne.

Det är även fascinerande att det kan vara så mycket tjafs mellan folk. Men skulle dessa personer mötas t.ex. i ett annat land i en svår, låt oss säga, naturkatastrof, så lovar jag att man skulle hjälpas åt. Och tur är väl det. Men ska det behövas något så hemskt för att vissa människor ska vara snälla & hjälpsamma mot varann?

En annan sak som är komiskt är att ju längre bort från sitt hemland man är desto mer bundis blir man om man träffar andra från samma stad. Såklart, eftersom man har något gemensamt. Och vi är väl alla vane-djur som känner oss mer som hemma om vi möter någon/något bekant, vilket känns mer tryggt.

Jag såg ett hemskt klipp för längesen som någon hade postat på facebook från youtube. Dom flesta har säkert sett den. Det är i Kina, en 2-årig flicka som går över en väg och blir påkörd. Jag börjar nästan gråta bara jag skriver det här nu. Hon lever men det är ingen som ingriper. Resten får ni se själva de som vill. Jag tappar hakan och kan inte förstå hur det kan gå till så? Det är bland de mest omänskliga & vidrigaste jag har sett. Och det är jag nog inte ensam om att tycka.

Jag ingriper om någon behöver hjälp att hålla upp dörren, jag ställer mig upp i bussen (ok, det var vääldigt längesen jag åkte buss, men ni förstår principen) om någon (oftast äldre) verkar vara trött och behöver sitta, osv. osv. Jag kan bara inte ignorera om någon behöver hjälp.
Sen kan jag inte säga hur jag skulle reagera om det är en stor olycka och jag hamnar i chock. Det vet nog ingen förrän man varit i en sådan situation. Men jag är överlag väldigt snäll och hjälpsam mot medmänniskor. Ibland kanske för snäll & för öppen för mitt eget bästa.
Men samtidigt jävligt stolt över att jag är en öppen person som kan bjuda på mig själv i många situationer. Finns
dock situationer där jag liksom hoppar tillbaka flera år då jag inte trodde jag skulle synas och höras. Men det får bli en annan novell.

Oj, från en bok till snällhet? Såg ni den röda tråden? Inte jag riktigt. Kanske en svagt, blekt rosa-röd tråd.
Jag säger inte att jag är "guds barn". Det skulle jag aldrig påstå. Men nånstans måste man börja. Och jag försöker så gott jag kan.

(Visste ni att ordet "man" används väldigt ofta i situationer där man inte vågar skriva "jag"? det blir liksom mer gemenskap på nåt vis att säga/skriva man istället för jag. Man pekar inte ut sig själv helt och hållet. Har ni tänkt på det? Kan ni räkna hur många man jag har skrivit i all denna text;P )

Over & out!