Det är bra att veta att meningar med "inte" påverkar oss på ett alldeles särskilt sätt. Här är ett exempel med barn.
Exempel: Du står intill en fyra-femåring och vill lära barnet cykla. Ni står på en liten grusväg. Några meter snett framför er finns en tydlig grop i grusvägen. Du står bakom barnet och håller i pakethållaren och strax skall du släppa taget.
Du ropar in i barnets öra: Kör nu
inte ner i gropen där framme! Du ser gropen där framme! Kör
inte ner i den!
Du släpper taget om pakethållaren och barnet vinglar iväg – BOM! Rakt ner i gropen!
Och du som sa så tydligt ifrån!
Men kan man förstå detta? Ja, det kan man.
Vårt omedvetna tar inte in ordet ”inte”. (Tänk inte på en banan!)
Vårt omedvetna tar enbart in – förstår endast – bilder. Vårt omedvetna arbetar med bilder. Hur ser den bild ut som barnet får i sitt omedvetna när du säger: Kör inte ner i gropen! I barnet formas bilden av hur hon kör ner i gropen. Det omedvetna styr sedan musklerna. Budskapet till barnets omedvetna är ”kör ner i gropen”.
Bilden av ”att inte köra ner i gropen” finns inte. Bättre kan vara att säga: ”Nu släpper jag strax. Du cyklar mitt på vägen. Du kör tryggt och säkert rakt fram. Lycka till!”
Den positiva bilden – den finns alltid.
Utdrag från Kay Pollaks bok "Att växa genom möten" men hittade exakt detta på denna sida också. Är ju även såhär många framgångsrika idrottare tänkare. Att man faktiskt klarar det osv.
Hur ofta säger ni ordet i
nte till varann och barnen?? Vi testade att under 30 minuter låta bli att säga ordet inte. Det var skitasvårt! självklart måste man använda ordet inte ibland, men vi kanske använder det allt för ofta???
Nu ska jag
inte skriva nåt mer idag... höhö
